GOEQUAL | Fakta
15522
page-template-default,page,page-id-15522,cookies-not-set,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-theme-ver-16.5,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.4,vc_responsive

Fakta

Klicka på den rubrik du vill läsa om.

ORDLISTA

Cis – Är ett prefix som betyder “beläget på den här sidan” (cisalpin, cisatlantisk, cisbaltisk). En cis-person identifierar sig med det kön som personen tilldelades vid födseln.

Feminism – Är dels en övergripande teori och dels en politisk rörelse bestående av flera olika inriktningar. Gemensamt för inriktningarna är målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön. Män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och detta ska förändras.

Genus/Gender –  Det socialt och kulturellt konstruerade könet, till skillnad från det biologiska. I jämställdhetspolitiska sammanhang kan ordet genus (gender på engelska) förstås som att hänsyn ska tas till kön när beslut fattas samt att synligöra att kvinnor och män har olika förutsättningar och behov.

Genusbias – Snedvridning, att bortse från könsspecifika behov och skillnader mellan könen. Även att utgå ifrån att det finns könsskillnader där inga finns.

Hen – Ett könsneutralt alternativ till de könsbestämda pronomen hon och han. Vissa språk, exempelvis estniska, finska och ungerska, har bara könsneutrala pronomen.

Intersektionalitet – Medvetenhet om hur olika förtrycksformer samverkar, kön men också etnicitet, funktionsförutsättningar, ålder etc.

Jämlikhet – Handlar om alla individers lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, mm till skillnad från jämställdhet som enbart handlar om kön. I politiska sammanhang handlar det även om inflytande och sociala förhållanden.

Jämställdhet – På 1960-talet växte termen jämställdhet fram i Sverige. Det förespråkades av bland andra journalisten Eva Moberg som ett politiskt lämpligt begrepp för förhållandet mellan kvinnor och män. Tidigare hade man talat om kvinnosaken, kvinnans jämlikhet eller kvinnans likställighet, men nu spred sig jämställdhetsbegreppet sakta ut i alla möjliga sammanhang.

”Jämlikhet” innehöll suffixet-likhet och uppfattades därför lätt som om man ville avlägsna de biologiska skillnaderna mellan könen. På 1970-talet blev ordet etablerat inom politiken.

Jämställdhetsintegrering – 1994 antog Sverige strategin jämställdhetsintegrering i och med proposition 1993/94:147

”Delad makt – delat ansvar”. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom all verksamhet; inom stat, kommuner och landsting ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Perspektivet ska finnas med i det dagliga arbetet där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas.

Jämställdhetsintegrering ska se till att service och resurser fördelas så att alla blir likvärdigt behandlade oavsett kön. Detta kräver könsuppdelad statistik.

Kön – En biologisk uppdelning av varelser utifrån vilken typ av könsceller de alstrar.

Norm –  Normer avser det ”normala” eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Formella lagar uttrycker en del av samhällets normsystem, andra förmedlas via traditioner och kultur. Mycket forskning visar att lagändringar såsom lagen mot barnaga och lagen mot köp av sexuella tjänster kan förändra ett samhälles normer på kort tid.

Normkritik – Normer är inte av ondo per automatik. Normkritik hjälper oss att upptäcka strukturer och normer som begränsar och gör det möjligt att förändra.

Patriarkat –  En maktordning vari män som grupp är överordnade kvinnor som grupp.

Trans – Är ett prefix som betyder “beläget på andra sidan/gå bortom/överskrida”. En transperson identifierar sig delvis eller inte alls med det kön personen tilldelades vid födseln. En person som har en könsöverskridande identitet eller ett könsöverskridande uttryck brukar kallas transperson.

Queerteorin – Ifrågasätter normer. Queer ifrågasätter det som vi uppfattar som normalt i vårt samhälle.

Empty section. Edit page to add content here.

SVENSK JÄMSTÄLLDHETSHISTORIA

 

1900 – Lagstiftning med förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva införs. Samma lagpaket ger industrianställda kvinnor rätt till obetald ledighet efter förlossning.

 

1901 – Alla anställda kvinnor får rätt till obetald ledighet efter förlossning.

 

1903 – Kvinnor får rätt att utöva läkaryrket i statlig tjänst.

 

1909 – Formuleringen “Svenske män” som villkor för en rad statliga tjänster tas bort och kvinnor får därmed formellt tillträde till de flesta statliga ämbeten. Kvinnor som har rösträtt i kommunala val blir valbara till kommunala församlingar. Nattarbetsförbud för kvinnor införs.

 

1910 – Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster.

 

1913 – Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män.

 

1918 – Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.

 

1919 – Kvinnlig rösträtt och valbarhet från 23 års ålder införs.

 

1920 – Kvinnor får rätt att inneha tjänster inom statliga ämbeten.

 

1921 – Första riksdagsvalet där kvinnor får rösta. Sverige får fem kvinnor som  riksdagsledamöter. Gifta kvinnor blir myndiga vid 25 års ålder.

 

1923 – Behörighetslagen likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militärtjänst), samt präst.

 

1927 – Statliga läroverk öppnas för flickor.

 

1931 – Moderskapsförsäkring införs.

 

1935 – Kvinnor får lika stor folkpension som män.

 

1936 – Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid graviditet

 

1939 – Trolovning, giftermål, graviditet eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. Lagen undantar företag med färre än tre anställda och gäller endast om man har haft sammanhängande anställning i minst två år.

 

1960 – Lika lön för lika arbete införs. LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.

 

1964 – P-piller blir lagliga.

 

1965 – Som första land i världen får Sverige en lag mot våldtäkt inom äktenskapet.

 

1971 – Särbeskattning införs och sambeskattning avskaffas.

1972 – Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor tillsätts av den socialdemokratiska regeringen med Olof Palme som statsminister. Fram tills regeringsskiftet 1976 är delegationen knuten till Statsrådsberedningen.

 

1974 – Moderskapspenningen ersätts av den könsneutrala föräldraförsäkringen. Riksdagen beslutar att barnomsorgen ska utökas och den svenska modellen – att samhälle och familj har gemensamt ansvar för barnomsorgen – inrättas.

 

1976 – Den borgerliga regeringen med Torbjörn Fälldin, Centerpartiet, som statsminister överför Statsrådsberedningens jämställdhetsansvar till Arbetsmarknadsdepartementet. Riksdagen tillsätter Kommittén för jämställdhet. Förordning om jämställdhet i den offentliga sektorn införs.

Sverige får sin första kvinna som utrikesminister, Karin Söder, Centerpartiet.

 

1978 – Sveriges första kvinnohus öppnas i Göteborg.

 

1979 – Riksdagen antar lagen om jämställdhet i arbetslivet, efter framdrift av jämställdhetsminister Karin Andersson, Centerpartiet.

 

1980 – Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsombudsmannen, JämO inrättas som en självständig myndighet av den borgerliga regeringen.

 

1982 – Förbud införs mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer inrättas. Jämställdhetsavtal tecknas mellan SAF och LO-PTK. Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid sexualbrott skärps. Kvinnor får rätt att vid giftermål välja sitt eget eller makens efternamn.

 

1985 – Sveriges första kvinna som partiledare, Karin Söder, centerpartiet.

 

1989 – Alla yrken, även militära, öppnas för kvinnor.

 

1991 – Jämställdhetslagen stiftas. Den syftar till att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor, där arbetsgivaren ska arbeta målinriktat för att främja jämställdheten i arbetslivet.

 

1994 – Registrerat partnerskap införs.

 

1995 – Pappamånaden införs i föräldraförsäkringen. Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.

 

1998 – Lagen om kvinnofrid träder i kraft genom följande ändringar i brottsbalken:. Åtalspunkterna grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning införs. Åtalspunkten våldtäkt utvidgas till att innefatta handlingar, vilka dessförinnan rubricerades som sexuellt tvång. En definition av sexuella trakasserier införs i jämställdhetslagen. Brottsrubriceringen kvinnlig omskärelse ersätts av könsstympning och minimistraffet skärps från böter till två års fängelse. Underlåtenhet att avslöja vissa sexualbrott, däribland könsstympning, straffbeläggs.

 

1999 – Sexköpslagen träder i kraft. Sverige blir därmed först i världen med att straffa sexköpare utan att straffa prostituerade.

 

2001 – Lagen om likabehandling av studenter i högskolan träder i kraft. Dess syfte är att främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

 

2008 – Diskrimineringslagen träder i kraft och ersätter jämställdhetslagen samt andra lagar om diskriminering. Jämställdhetsbonus på föräldrapenningdagar införs för att uppnå ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.

 

2009 – Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappsombudsmannen slås samman till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Lagen om registrerat partnerskap upphävs. Äktenskapsbalken och annan lagstiftning rörande makar görs könsneutrala.

 

2010 – Värnpliktsutbildningen ersätts av en frivillig militär grundutbildning för båda könen.

 

2011 – Lagen om kontaktförbud ersätter lagen om besöksförbud. Åtalspunkten olaga förföljelse införs.

 

2011 – Sverige skriver under Europarådet konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

 

2012 – Indikatorer kopplade till de jämställdhetspolitiska målen publiceras på SCB:s webbplats.

 

2013 – Steriliseringskravet tas bort ur könstillhörighetslagen.

 

2013 – Regeringen ger 18 statliga myndigheter särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Regering föreslår bättre uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen.

 

2013 – ”Hjälplöst tillstånd” ersätts i lagen mot ”särskilt utsatt situation” vilket gör att fler fall av sexuellt utnyttjande kriminaliseras.

 

2014 – Antje Jackelén blir första kvinnan som ärkebiskop i Sverige.

 

2015 – Regeringens satsning på myndigheter med särskilt uppdrag om jämställdhetsintegering ökar från 18 till 41.

 

2016 – Jämställdhetsmyndighet föreslås.

 

2016 – Antalet dagar som inte kan överlåtas i föräldraförsäkringen utökas från 60 till 90 dagar.

 

2016 – Ensamstående kvinnor får rätt till insemination.

 

2016 – Antalet myndigheter utökas från 41 till 59 som har särskilt uppdrag om jämställdhetsintegering.

SVENSK JÄMSTÄLLDHETSPOLITIK

 

De jämställdhetspolitiska målen

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

 

Målet är uppdelat i sex delmål:

  1.  En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
  2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 
  4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
  5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt till kroppslig integritet.

 

Delmålen berörs av flera olika lagar, regelverk och politiskt satta mål. Målstyrningen innebär att regeringen sätter upp målen för jämställdhetspolitiken, men överlåter till myndigheter att genomföra. SCB tar fram statistik kopplade till målen. Sedan 1 januari 2018 finns en jämställdhetsmyndighet som ska säkerställa att regeringens politiska prioriteringar får genomslag genom att bidra till ett effektivt genomförande av politiken.